Urbanisering och klimatförändringar

Nu är jag alldeles sen med att skriva det här inlägget. Jag har varit upptagen på mitt jobb pga den orkan som just nu inträffat. I och med orkanen så har allt som har med kommunikation och nät att göra avspärrats och nu häller vi på att få igång det igen.

Jag började fundera över miljöproblem och klimatförändringar, samt hur de hör ihop. vad kan jag göra? Är jag redo att göra något åt det? Det är inte helt självklart om urbanisering är något positivt med perspektiv från alla olika delar för en hållbar utveckling. Det jag märkte under min analys är hur mycket ens livsstil kan påverka miljön. Både konsumtion och kommunikation har mycket med ekologi att göra, som också är två stora beståndsdelar i vår livsstil

Livsstil på landet

När jag var yngre så bodde jag först på landet i södra Indien. Det vi konsumerade hade vi till största del producerat själva, men nackdelen var att ville vi ta oss någonstans så fanns det ingen bra kommunikation eller infrastruktur vilket Resulterade i onödig förbränning.

Om en stad har dålig kommunikation så finns det små möjligheter till andra fordon utom bil, är det dessutom en svår plats att nå (som vi hade det i södra Indien) får ens hushåll inte samma tillgång till media som informerar en om problem och omvärlden. Har områden brist på skola, utbildning, vilket är extremt nödvändigt för framtida kunskap, har människor sämre kunskaper och genomför sämre ekologiska beslut. Genom den transport och de felaktiga transportmedel vi använder så bildas det koldioxidutsläpp, eftersom vi använder oss av fossila bränslen som ger en obalans i kolets snabba kretslopp (som egentligen sker naturligt) får vi en för hög halt av koldioxid på jorden. Det bildas som så moln som hindrar värmen på jorden att komma ut, växthuseffekten.

Livsstil i staden

Medan när jag bodde i Bombay producerade jag inte något själv utan bara konsumerade. Jag kunde konsumera saker jag visste inte gick att odla i Indien utan kom från ett annat land. Vi hade dock väldigt bra kommunikation och kunde kunde lätt ta oss runt i staden, även utan fossila bränslen.

Konsumerar en stad mycket så behövs det produceras, produktionen kräver mycket energi. har produktionen även skett i ett annat land, måste varorna fraktas. När vi producerar saker omvandlar vi energier, från t.ex elektrisk- och rörelseenergi. Pga en energiomvandling så bildas det alltid värmespill. Vi människor har svårt att använda oss av värmeenergin sedan och jorden fylls av mer och mer värme. Den frakten som blir nödvändig ifall varan ej är producerad på samma ställe, får också samma påverkan på klimatet som den dåliga kommunikationen får.

Konsekvenser

Konsekvenser av dessa problem gör att jorden sakta uppvärms, vilket vi brukar kalla för den globala uppvärmningen. Detta är ett problem som många platser lokalt inte drabbas av, eftersom det är ett globalt miljöproblem. Fast i och med den globala uppvärmningen så sker förändringar i natur och djurlivet vilket i sin tur påverkar små lokala områden. vem vet när Indien drabbas?

länders påverkan på den globala värmeökningen

För när tätbefolkade Indien drabbas av en miljökatastrof så är det väldigt många inblandade i ett så tätbefolkat land. Att ta hand om allt som förstörs kostar pengar, plus att det även kostar ekologiska resurser med produktion och det själva arbetet som genomförs. också behöver vi ta hand om alla människor, många kommer ha svårt att arbeta med traumatiska problem, samhällsekonomin blir ej stabil med mycket utgifter, samtidigt som den förlorar inkomster från folket. Indien är ju trots allt ett kust land vilket gör att det blir sårbart mot sådana saker som vattenhöjning, tsunamis och orkaner.

Karta över tätbefolkade områden i Indien, många sådana områden existerar vid kusterna

Lösningar

Vad finns det för Lösningar på våra problem? för den bästa livsstilen utifrån ett ekologiskt perspektiv är ett mellanting mellan stora städer och väldigt glesbebyggda områden, för att då så varken konsumeras det så mycket men det existerar forfarande en välfungerande kommunikation.

Kommunikation: Det handlar om att välja rätt bränsle, biobränslen, för att vi ska använda sådant bränsle som redan existerar i det snabba kolets kretslopp. Dock så behöver då dessa bilar och dessa bränslen en ekonomisk lösning så att folk känner att de har råd att byta. Genom att till exempel återanvända delar från gamla bilar och på så vis sänka alla utgifter. När inte företagen behöver betala lika mycket för produktionen kan de också sälja sina produkter billigare.
Även att planera sitt körande så att användning av bränsle minskar, konsumtionen av bränsle bli därav lägre. Gatorna blir inte lika fyllda med brus och oljud så harmonin ökar i miljön utifrån ett socialt perspektiv. Att åka buss eller liknande bidrar till mindre utsläpp och det skapar även jobb, arbetslösheten blir mindre.

Produktion: Att konsumera närproducerat skulle fungera i ett land som Indien där man har ett klimat som man kan odla mycket saker i, tack vare värmen. Här i England har vi inte samma möjlighet där vi måste tillverka värme (vilket inte är så ekologiskt positivt) här får man istället anpassa konsumtionen till vad som går att få tag på i närheten med så kort fraktsträcka som möjligt.
Att återanvända och återvinna går att göra var som helst, att få ut så mycket användning som möjligt med så lite energi som möjligt, genom att återanvända så blir även kostnaderna lägre för hushållet. Om alla skulle återvinna så skulle det inte behövas produceras lika mycket vilket betyder mindre kostnad för även företagen.

dessa är bara simpla lösningar som ändå gör skillnad, men man måste börja någonstans där alla känner att de kan delta, vi har ju utvecklat vår teknik så enormt så att det skulle finnas ännu mer komplexa lösningar

Resultaten som skulle bli ifall vi alla människor strävade efter dessa lösningar skulle göra jorden till en mer ekologisk plats och uppvärmningen skulle inte ske lika dramatiskt som den gör nu. För det är människornas agerande som gör att dessa miljöproblem existerar. vi skulle kunna bevara sådana saker som just nu håller på att dö, olika djur- och växtarter. Vi skulle kunna förhindra naturkatastrofer som orkaner som sker i och ed de klimatförändringar som är.

Bild 1

Bild 2

Urbanisering

Statistik Indien

Mänsklig påverkan på klimatet

 

 

Indiens stora vattenproblem

 

Mitt namn är Shiva och jag bor i Sverige fast jag kommer ursprungligen från Indien. Vi kom till Sverige år 2008, då jag endast var åtta år. Indien skiljer sig mycket från Sverige. Hanteringen av vatten är mycket annorlunda i Sverige jämförelsevis med Indien.

Inledning

Indien har en årlig nederbörd på 400 miljoner hektar meter, varav endast 50 miljoner blir till grundvatten. Detta vatten måste sedan räcka till Indiens population samt till både industri och jordbruk. Om inte det var tillräckligt har Indien även mycket dricksvatten som blivit förorenat pågrund av okontrollerade utsläpp av giftigt avfall. Hela 70% av Indiens ytvatten är förorenat. Det tillgängliga ”per capita” vattnet har sjunkit pågrund av minskat drickbart grundvatten men även av ofördelaktig vattenanvändning.

Hälsa

Andelen människor som har tillgång till rent vatten ligger runt 83%. Men vad gör resten av de 17% som inte har tillgång till rent vatten? Jo det är så att många av Indiens befolkning dricker vatten som är rent krasst ohälsosamt. Att stor del av dricksvattnet har så dålig kvalité leder till mycket allvarliga ”effekter” på befolkningens hälsa. År 1990 hade man i Indien 10 miljoner akuta fall av diarré och 3700 fall av kolera. Det leder i sig till stor påfrestning hos de Indiska sjukhusen. Cirka 1,4 miljoner barn dör varje år av diarré. Förorenat vatten utgör en stor hälsorisk för oss människor. Chansen för hälsovård i Indien är även mycket liten. Arsenik, industriutsläpp samt bekämpningsmedel är de värsta förereningarna.

Indien har under en längre period haft massiva problem med saniteten. I endast 3000 städer med dryga 100 000 invånare har endast 0,2% grundläggande avloppssystem. På landsbygden är avloppssystem näst intill ej existerande. Dessa landsbygdsområden är ofta placerade näst intill industrier, vilket gör dom mycket sårbara för utsläpp. Människorna som är bebodda kring dessa områden dricker och använder därför förorenat grund- och ytvatten pågrund utav bristen av avloppssystem. Bristen på avloppssystem leder vidare till att de vatten som brukas heller inte renas utan istället släpps ut i marken och senare återanvänds. Ett mönster som inte kommer att hålla i längden.

Indien är också en nation med stora industriområden. Industrierna har medfört stora giftiga utsläpp. Detta har lett till en hög grad av tungmetaller i grödorna. När metallerna sedan når näringskedjan så har de en tendens att ”smälta ihop” med levande organismer. De förorenade jordarna med tungmetaller rinner sedan med regnvattnet ut i Indiens floder.

Ganges

Ganges är Indiens största flod. Det är även en helig flod för de hinduer som bor i Indien. Flodens bakterievärden har på vissa ställen visat sig vara tjugo gånger över de Indiska myndigheternas bakteriegräns. Floden har dessvärre många användningsområden för befolkningen. Den fungerar exempelvis som vattenuttag för närboende bönder för bevattning av åkrar. Själva vattenuttagen i sig har fördubblats de senaste åren, vilket har lett till att floden rör sig i en långsammare takt. Ganges självrengöringsegenskaper har i takt även försämrats. De gifter som finns i konstgödseln som bevattnas med flodens vatten, rinner tillsammans med regnvattnet tillbaka ner i Ganges. Det har lett till att floden innehåller giftiga ämnen. När hinduerna sedan väljer att bada i den heliga floden får de i sig de giftiga ämnena.

De huvudsakliga effekterna av förorenat vatten är att befolkningen blir sjuka. Det leder varje år till massiva dödstal. Inte endast tillgången av rent dricksvatten måste förbättras, utan även de sanitära förhållandena och mängden reningsverk. Vatten används inte bara för livsnödvändiga ändamål för oss människor, utan även inom industrier, som näring för jordbruk och som dricksvatten för djur. Förorenat vatten förhindrar flertalet nödvändiga resurser

Naturkatastrofer Indien

Indien! Mitt vackra land. Landet där jag växte upp i. Landet som givit mig ett ställe att leva. Jag älskar mitt land. Men jag vet att landet har stora problem i många olika avseenden. Från sociala samhällsproblem till ekonomiska finansproblem, till fasansfulla naturkatastrofer. Alla tre är separata aspekter som skiljer sig ifrån varandra, men ändå hör ihop på samma gång. För att ge exempel kan det finnas fall där folk fått sociala problem, på grund av dålig ekonomi som i sin tur kommit till genom t.ex en jordbävning. Däremot är det förstås inte en jordbävnings fel att Indien har så hög våldtäktssiffra.
Det här med naturkatastrofer är en oerhört ångestfylld tanke. Tycker ni inte vi i Indien har dett illa nog med ett fruktansvärt kastsystem, fattigdom och flertal våldtäkter varje dag. Ska vi tvingas behöva vara oroliga hela tiden hela tiden för att en jordbävning ska inträffa? Ibland är det inte heller bara oro utan verklighet.
Bara sedan 1950 har det skett nästan 10 stycken stora jordskalv här på Indien som förkortat alldeles för många liv. För att ge några exempel så skedde en massiv jordbävning 2004 vid gränsen till vårt grannland Pakistan. Enligt uppgifter dog så många som cirka 85 000. En helt otroligt förskräcklig siffra. I det här fallet var den större delen från Pakistan, men när 85 000 har dött, är vart dödsfallen kommer ifrån totalt ointressant och irrelevant. Och förutom dödsfallen förlorade ännu mer människor närstående, eller sina hem. Och att inte prata om alla skador.
Ett annat exempel är betydligt lindrare men desto mer nyligen. Nämligen nu i januari Det var även det i södra delen av landet, men mer inåt i banan när en jordbävning inträffade. I det här fallet dödades dock bara fyra, som i sammanhanget är rätt litet, men ändå något som bör nämnas. Det är inte heller en jordbävning som räknas som stor utan den räknas som en lindrig sådan. För de som lever i jordbävningsfria områden ska det kunna sätta perspektiv på saker. För även fast jag tycker extremt synd om de i söder, som alltid löper en befintlig risk att drabbas, är jag glad att jag bor i norr eftersom jordbävningsrisken är betydligt mindre här.

Nu har jag egentligen bara en sak kvar att skriva innan jag ska sluta för gott. På jorden finns mycket lidande. Det finns sjukdomar, dödsfall och förödelse. Det finns krig, terroristanfall och fasansfulla katastrofer. De saker jag precis nämnde kommer alltid finnas på vår jord. Det kommer inte plötsligt en dag avstanna och sedan försvinna för alltid. Men sorg och förödelse är inte det enda som kommer förfölja mänskligheten. Det kommer även Hopp, lycka och glädje göra. För även ifall livet kan vara miserabelt och hemskt är den samtidigt fantastisk. För i mina ögon är livet, olikt vad andra brukar hinduer säga, en gåva som är otroligt speciell och underbar.

Miljöproblem Indien

Avloppsvatten

Grödor som odlas i Indien innehåller ofta bly. Marken är inte sällan förgiftad av kvicksilver. Kloakvatten rinner ibland rakt ut i källor och brunnar där folk hämtar sitt dricksvatten, då är det väll inte konstigt att folk blir ständigt sjuka. Smutsigt vatten som barn dricker för att överleva pga värmeböljan som finns i landet ( kan vara över 50c•)
Varför så finns det så mycket smutsigt och förgiftat vatten?
Jo, efter användning av vissa läkemedel utsöndras de flesta läkemedel ur kroppen via urin och avföring. Avloppssystemen är därför den största spridningsvägen för läkemedelsrester till miljön.
Läkemedlen är kemiskt stabila och reningsverken är inte byggda för att kunna ta emot läkemedlen. Läkemedelsresterna passerar därför reningsverken och följer med det utgående vattnet, utan att halterna minskas eller att deras egenskaper förändras i särskilt hög grad.
Sopor
7.000 ton sopor per dag är det som Indien konsumerar
Förutom tillgången på rent vatten är sopor ett stort bekymmer.
Bara i New Delhi produceras 7.000 ton avfall varje dag. Det finns kommunal sophämtning och folk som städar gatorna, men frågan är vart soporna ska ta vägen.
New Delhis tolv soptippar är fulla och nu vill staden köpa mark i andra kommunerna för att dumpa avfall där.Sopor dumpas överallt. Dem dumpas där det finns plats. I dag är nästan 80 procent av indiernas sopor organiskt avfall.
Det blir så att alla fattiga tar hand om soporna De är dem som är Indiens enda återvinnare. På en soptipp sitter människor och väntar på att någon ska komma med ett lass sopor som kanske innehåller något eller något producentansvar

Indiens kastsystem

Hej.

Idag blir det mitt sista blogginlägg för denna period och idag skulle jag vilja prata om mitt samhälle. Jag kommer framförallt att skriva om kastsystemet och hur det påverkar samhället.

Om ni har läst mina tidigare inlägg så vet ni att jag är kastlös och  mycket lågt ställt i samhället. Jag har tidigare skrivit lite om detta men idag skulle jag vilja gå djupare i frågan och inte bara se det ur mitt perspektiv utan hela samhällets. Innan det ska jag dock berätta vad detta system är, för er som inte vet.

Kastsystemet består av 4 olika kast. Dessa olika kast är en typ av socialagrupperingar. En människa föds in i ett kast och kommer leva inom den i hela sitt liv, dock vid giftermål upptas man till mannens kast. Kastsystemet föreskriver sociala normer, seder och framförallt yrke. Förr i tiden var de uppdelat i precis fyra kast, de högsta kastet Brahmaner som var präster, Kshatriyas som var krigare,  Vaishyas som var köpmän och Shudras som var bönder. De kastlösa nämns knappast i våran historia. De är de fyra traditonella huvudkasten, dock är denna uppdelning mer osynlig i det moderna Indien jag bor i. Nu talar man mer om de högra kasten och de lägra kasten och mycket avgörs av ens yrke.

Ett exempel på kasternas hierarki kan ges med hjälp av vissa kasters traditionella yrken. I en nutida indisk by är vanligen herde och skrivare högre stående yrken och dessa kan socialt följas av fiskare, krukmakare. Därefter följer yrken av shudrakaraktär som frisör, tvättare och vävare. Slutligen kommer de kastlösas yrken som korgmakare, städare och gravgrävare.

Detta system ser jag som ett problem för samhället och nu tänkte jag berätta varför jag tycker så.

Min Facebook vän Lars från Sverige har berättat att i hans land har de något som kalla för mänskliga rättigheter som utgår från att alla är lika mycket värda. Så är det inte i Indien där de högre kasten ser ner på de lägre och ser sig själva mer värda. Vi kastlösa har inte samma rättigheter och möjligheter. Detta leder, tycker jag, till att vårat samhälle inte kan utvecklas optimalt. Vem säger att jag inte skulle kunna vara en lika bra läkare som någon i de högre kasten. Detta system är också ett problem då det sättet stopp för vissa grupper av människor att utbilda sig och kunna bidra till samhällets utvecklande bara genom att de födde i ”fel” kast eller i inget kast alls.

Detta systemet är ju dock förbjudet enligt lag men det används ändå så om man i praktiken skulle ta bort kastsystemet så skulle alla ha möjlighet att få jobba med de saker de vill. De skulle också skappa ett tryggare samhälle där man inte skulle behöva känna sig kränkt eller mindre värda.

Om man då tog bort systemet skulle det kunna motverka andra problem som till exempel kvinnosynen i mitt land. Idag ses kvinnor som objekt och många vågar inte vistats ute kvälls tid eller till och med åka tåg med män då de känner sig utsatta. Om vi skulle ta bort kasten så att alla skulle bli lika värda tror jag att dessa problem skulle minska. Kanske inte över en natt men under längre tid.

I min religion strävar vi också för att få en så bra karma som möjligt för att återfödas i ett högre kast. Jag tror inte detta skulle försvinna med systemet då man kan leva ett bra lov för att sedan få ett bättre.Dock är ju detta så kallade kassystem djupt rotat i min religion. Så vad skulle hände med religionen om man tog bort det?

Hur infrastrukturen påverkar miljön

 

Hej igen

Idag Kommer mitt inlägg handla om infrastrukturen vi har i Indiens största städer. Våran infrastruktur ger också stora miljöproblem problem.

Infrastrukturen i Indien är väldigt dålig man har inte utvecklat en bra kollektiv trafik vilket har lett till att folk i Indien bara tar bilen över allt och det skapar ett kaos på vägarna och samtidigt som vägarna är dåligt byggda och att man inte har någon koll när det kommer till trafiken så ger det stora problem. Vi har alltså inte några gångvägar för personer som går till ställen utan man går på samma väg som bilarna kör på vilket leder till att det har förekommit stora trafik skador och att folk har omkommit på grund av detta.

När det blir så mycket kaos på vägarna som det blir här i Indien så blir det oftast stopp i trafiken vilket gör att bilarna bara står och puttrar och släpper ut mängder av koldioxid vilket bidrar till ökad växthuseffekt. Sen är våra bilar och mopeder byggda utan en katalysator som tar bort alla giftiga ämnen från bensinen och omvandlar det till bensin och koldioxid. Utan när vi  kör våra mopeder och bilar i denna kaos vi har med trafiken så släpper vi ut även dödlig gas som förorenar luften vilket kan leda till dödsfall och även försämring av miljön. Allt det här hänger ihop med Indiens infrastruktur för att befolkningen ökar men infrastrukturen hänger inte med vilket gör att kollektivtrafiken blir överbelastad vilket gör att folk tar bilen och fler folk tar bilen vilket gör att det blir kaos i trafiken och vägarna är inte byggda för så mycket trafik sen är även trafik lysen och annat håller inte så det blir att bilarna bestämmer trafiken mer än vad själva trafikljusen gör vilket bidrar till mer olyckor och stopp i trafiken vilket i sin tur leder till ökade utsläpp. Så infrastrukturen har kommit efter befolkningsökningen vilket leder till ett kaos i Indien.

När man inte har en fungerande infrastruktur gör det även att turismen kanske inte fungerar som man vill för att man kan inte ha några turist bussar när man kommer till Indien på grund av att trafiken är helt stopp vilket gör att man aldrig kommer fram till de platser man vill i tid. Vilket leder till att folk inte kanske väljer att åk till Indien som turist ort för att det bara är ett enda stort kaos över allt på gator och kollektivtrafiken. För det finns ingen mening med att åka till ett land där knappt kan komma fram på gatorna. Nu har ändå Indien en bra turism för att det är ett så intressant land men det kanske hade haft ännu bättre turism och allt hade funkat för nu är det så att en person i som har turistat Indien kanske tycker att det var bra men att man påpekar att det var helt kaos i trafiken och att luften var dålig på grund av alla av gaser från bilarna och detta kanske gör att folk av vaktar med att åka till Indien och väljer något annat istället.

http://discoverasia.aberdeen-asset.se/articles/indien-spaenner-musklerna-foer-att-skapa-fungerande-infrastruktur/

Här kan man se en bild på det kaos som kan uppstå i Indien.

 

 

 

 

 

 

 

Odling och ohälsa på landsbygden

För en tid sedan då jag flyttade till  Indien slog tanken mig. Kanske kunde det nya landet och den nya staden föra mig bort från alla missöden som plågar landet. Uppenbarligen var dock New Delhi inte långt nog.  Sjukdom, fattigdom och den resulterande korta livslängden plågar folket likväl här som där. Skillnaden är att de inte längre flyter ihop med vardagens rytm, utan sticker ut och retar sinnet med den ständiga frågan: Bör det verkligen vara på detta sätt? Svaret kan endast vara ett ljudligt nej, ändock kvarstår svårigheter med lösningarna.

Nepal har sedan längre haft en historia med dålig hälsa och hygien. Som mindre då jag fortfarande bodde i min avlägsna by kunde detta synas ständigt. Visserligen var det ingenting man la mycket tanke till, utan att ha sett någonting annat under hela våra liv antog vi det vara normalt. Till att börja med, någonting så enkelt som toaletter var ingenting du skulle hitta på den nepalesiska landsbygden. Det var ett djupt rotat faktum i folksjälen att exkrementer ska hållas borta från huset och aldrig hållas på samma plats, vilket sätter stopp för möjligheten att ha toaletter på platsen man bor. Alternativet blev att utföra behoven vid utkanten av byn. Vid den tid då befolkningen var mindre var sådant inte ett problem, däremot ser situationen annorlunda ut nu. Utkanten av en by är början på någon annans. Utan att det behöver nämnas, detta uppmuntrar spridningen av sjukdomar.

Grunden till varför man fortfarande gör på detta sätt när det ger upphov till sådan skada kan finnas i de heliga skrifterna. De framställer frågan på ett sådant sätt att det ter sig vara rituellt orent att hantera mänskligt avfall. För att få en god karma och behaga gudarna ska man vara renlig, och avföring anses vara en av de mest rituellt fördärvande tingen för själen. Det leder till att människor varken vill tala om det eller hitta lösningar för hur avfallet egentligen ska hanteras. Men även en del gör det endast utav princip: de följer kulturens normer, som i detta fall till och med uppmanar att undvika riktiga toaletter.

Såklart vill jag inte påstå att alla hinduer frånsäger sig fasta toaletter. Vissa anser att de heliga vedatexternas budskap om renlighet ger en allt större anledning att utöka antalet anläggningar för hygien och sanitet; att det var först i den moderna tiden som man förkastade gamla hinduistiska värden som hållit människor prydliga. De tycker att vi måste återfinna någon slags glömd moralkompass som kan påminna oss om att det helt enkelt inte är hållbart att dumpa avfall i samma vatten vi dricker. Säkerligen är det en god inställning för den enskildes hygien och omgivning, dock anser jag den åsikten saknar grund i verkligheten. I vardagen handlar människor för det mesta inte efter religiösa regler, utan efter vad som är mest bekvämt. Och att göra som man tidigare gjort, utan att lägga energi på förändring, det är bekvämt. Därför skulle jag själv lägga skulden på lathet hellre än religiösa tendenser. Dock är det inte omöjligt att de till viss del går hand i hand.

Många bönder låter människors avföring användas som gödningsmedel direkt i byarnas åkrar. Det är någonting som gjorts i tusentals år, och inte utan anledning; det är en fantastisk källa till kväve och andra viktiga ämnen för växter, men det kommer inte utan risker. Bakterier, virus och parasiter kan leva vidare i den odlade jorden under en längre tid. I sin tur ger detta upphov till infektionsrisker för de som arbetar med jorden, gödningsmedlet eller de obehandlade grödorna. Även närliggande vattendrag riskerar att förorenas av denna sortens gödning vilket kan få förödande konsekvenser för hela samhällen som förlitar sig på dem.

Men när det ligger mellan att få en mindre skörd genom att inte använda mänsklig gödning alls eller genomgå en hälsorisk, då valet inte svårt. En större skörd ger en större inkomst och mer mat, varav både är nödvändigheter för överlevnad. Emellertid kan alla dessa problem lösas med mycket enkla medel. Att installera någonting så simpelt som en latrin tillsammans med en kompost kan så gott som eliminera all risk för infektionsspridning. Inte bara blir avfallet mer lätthanterat, dessutom kan det under kompostering nå upp emot 70 grader Celsius vilket är tillräckligt för att döda alla innehållande patogener.

Därefter är det säkert för bönderna att använda, men det har fortfarande samma värde och nytta som gödningsmedel. Hade varje odlare och hushåll fått tillgång till dessa enkla anläggningar skulle det utan tvekan göra en positiv inverkan på folkets hälsa. En god folkhälsa innebär att människor kan arbeta mer, vilket är någonting varje nation vill ha utav sin befolkning då det innebär en högre BNP. I sin tur kan de pengarna återinvesteras i sådant som är bra för befolkningen, såsom infrastruktur och sjukvård. Dock, för att framkalla en sådan effekt krävs det att staten faktiskt börjar lägga ut pengar på sådant som hjälper befolkningen.

Att försöka övertala bönderna till att använda latriner och komposter är ingen lätt uppgift, främst för att de saknar kapitalet att göra en sådan investering. Det är i den situationen som regeringen måste ingripa för att subventionera byggnadskostnaderna. Som det mer än sällan händer i Nepal kommer aldrig några subventioner; landet har helt enkelt inte råd till anledningen av den redan fattiga befolkningen. Men, behovet blir inte mindre för det. Därmed ökar vikten av utomstående organisationer för att ta rollen som ekonomiskt stöd.

Sådant ekonomiskt stöd är inte bara aktuellt inom uppförandes av fler toaletter och komposter. När allt kommer omkring är det inte den enda faktorn för en god hälsa. Det behövs bättre infrastruktur, effektivare jordbruk, fler vårdcentraler och skolor. Dessa saker skulle kunna uppbyggas med pengar från alla möjligas sorters utomstående hjälporganisationer, men sådant försummar det egentliga problemet. Hjälpen kommer inte alltid finnas där och av den anledningen är det viktigt för landet i längden att vara självförsörjande om den har möjligheten. Utan självständighet finns alltid en risk för återgång. Dock, för att uppnå en sådan självständighet krävs en politisk drivkraft, som i nuläget inte är speciellt utbredd i Nepal: och där den finns är det korruptionen som styr.

Därför är kanske det egentliga dilemmat inte ett sakligt problem, som dålig utbildning, få vägar eller för liten vetskap om hygien. Enligt mig är det ett ideologiskt och politiskt problem. Pengarna finns där, det lovar jag. Det gäller bara att de hamnar i rätt händer, och för tillfället vet jag att de utan tvekan ligger i fel nävar. Däremot, det jag inte vet är hur man ska bli av med en korrupt regering. Hur kan man beröva någon makten när man inte har någon själv? I en sådan situation är slaget förlorat redan innan det börjat.

Samtidigt måste det nämnas att landet inte gjort så dåligt ifrån sig de senaste åren, än hur olämplig regeringen ter sig vara. Barnadödligheten har mellan 2000 och 2011 minskat med drygt 45% och under samma period ökade medellivslängden med omkring tolv år. Landet har också stigit relativt snabbt på indexen för mänsklig utveckling. Under bara min egen livstid har det gjorts enastående framsteg och jag har för det mesta bara suttit vid sidan och gnällt. I själva verket bör jag kanske sluta vara så kritisk, acceptera saker som de är och bara vara en god medborgare. Möjligen framställer jag problemen som alltför komplicerade och i processen förvränger jag sanningen.

Det finns ju i verkligheten ingen koppling alls mellan en korrupt ledning och en fattig, sjuk befolkning. I stället för att klaga på politikerna och be om riktiga förändringar bör vi sätta oss ner och bara acceptera situationen. Det är ju bönderna det är fel på. Hade de bara inte skitit utomhus och levt längre skulle detta aldrig varit ett problem. Eller hur?

Vad händer med miljön?

Hela mitt liv har jag bott i centrala New Delhi tillsammans med min familj. Man kan utan tvekan säga att staden är levande. Det körs tusentals bilar genom staden vara dag, det är fullpackat med bostäder på bostäder och växande population. Det bor nästan 19 miljoner människor på 1484 kvadratkilometer. Jag har aldrig riktigt haft en daglig kontakt med naturen under den tiden jag växte upp. Man måste bege sig en bit från staden för att verkligen uppleva naturen. Inte konstigt med tanke på att ca 57% av landytan används till jordbruk och industri. Resten är stöder, öken, skog eller ligger i träda.

Men ett problem finns med den växande industrin är att den skapar okontrollerade utsläpp av koldioxid och andra giftiga avfall. Och avfallen i samband med nederbörd har idag gjort att 70% av ytvattnet är förorenat. Det stora hela har gjort att grundvattnet börjar bli ohälsosamt att dricka.

Det är nämligen så att Asad kom hem häromdagen och berättade om sitt möte om industrin. Han sa till mig att Indien har en stor årlig nederbörd, där lite mer än en tiondel evaporerar, men de större delarna av nederbörden flyter av som ytvatten eller flyter in i grundvattnet. Avfallet i luften sedan till nederbörd förgiftar då delar av vattnet som är tillgängligt dricksvatten (ytvattenavrinningen och grundvattnet). Problemet uppkommer då i och ned att det är svårt att få vattnet att räcka till hela landets befolkning samt till industin och jordbruket som växer.

Det påverkar inte Delhi ån samma sätt som de nordligare städerna, där grundvattennivån sjunker kraftigt ju mer större industrin blir. Just för att städerna måste dela sitt grundvatten med stora delar av industrin som kräver mycket vatten. Men ju mer industin desto mer förorenat kommer vattnet att bli och desto fler konsumenter av vatten kommer det att bli. Och det resulterar i att grundvattnet minskas ytterligare. Asad berättade även för mig att grundvattnet från storstäder i norr har genomgått flera olika tester och visade på majoriteten av dem att det inte var hälsosamt att dricka vattnet. Det är tätbefolkade och industrialiserade områden där vattnet är son sämst.

För att få nu hållbar utveckling måste vi minska utsläppen av giftiga avfall genom att antingen begränsa industrierna i landet. Eller begränsa dess utsläpp genom kontinuerliga kontroller, eller skapa en mer miljöanpassad industri.

Min religions värnar om naturen, därför tycker jag att det är fel att vi utnyttjar den. Jag vet att det inte finns mycket jag kan göra. Men det finns saker, faktum, som jag har observerat.

En sak är tex textilindustrin, den har konsumenter inrikes och utrikes. Det är en billig arbetskraft vilket resulterar i att produkten är relativt billig. Textil är en av de största exportinkomsterna i hela Indien. Men det går åt stora mängder kemikalier , vatten och energi. Restprodukten blir förorenat vatten som släpps ut i naturen och blandas med grundvattnet. Visst är industrins miljöpåverkan redan konstaterad, men poängen  är att nästan alla människor i landet bär tyg från den här typen av industri. Hinduer och icke-hinduer köper varor från företag som förstör den natur som vi bör värna över!

Men det är många som väljer att köpa de billigare varorna för att de inte har råd att köpa ekologiska varor och det här gäller nästan alla varor. Men det finns de som lägger mer pengar för naturen välmående. Men det är inte vilka som helst, det är de som har kapital och vill göra naturen rätt. Sedan finns det de som vill kämpa men inte har kapitalet och då inte kan göra en förändring.

Vi kan inte bara ge pengar till de som behöver så att alla har rå med det miljövänligare. Vi kan heller inte kräva av företagen att sänka priser utan konsekvenser som förmodligen i slutändan kommer gå ut över miljö prioriteringarna. Vi måste som enad religion kräva av industier att minska utsläppen genom att sluta konsumera. På så sätt kommer de behöva minska produktionen, skära ner på arbetskraften eller höja priserna beroende på. Det blir dock en ond cirkel som är svår att komma ut ur.

Men i det stora hela måste det göras något åt den växande industrin. För om vi fortsätter som vi gör nu kommer vi inte ha något drickbart vatten kvar. Det kommer kanske inte ta slut i det här livet, men i ett kommande. All sen naturen som är så viktig, som korna betar på tex kommer långsamt förstöras. Och ju fortare vi vi agerar desto fortare bromsa vi upp processen. Vi har skyldighet att rädda det som Brahma har skapat.

Jag ska idag prata med Asad och lägga fram mina tankar för honom.

Källor: http://varldskoll.se/wp/video-artiklar/indien

http://www.albatros.se/resmal/asien/indien/klimat

http://www.globalis.se/Laender/Indien

Livsfarligt att vara kvinna i Indien

Hej allihopa! Detta inlägg har jag längtat efter att skriva eftersom jämställdhet är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.

Indien är ett av världens farligaste länder att leva i som kvinna, säger Trust Law i sin undersökning The World´s Five Most Dangerous Countries For Women där de har undersökt hur kvinnans ställning ser ut runt om i världen. Att leva som kvinna anses farligt i och med att miljoner kvinnor i landet dagligen blir utsatta för hedersrelaterat våld, trafficking och giftermål i tidig ålder. Kvinnor utsätts också socialt när det kommer till utbildning och arbete.

Det finns många flickor i världen som lever ett svårt och orättvist liv. Många av dom flickorna bor i låginkomstländer, t.ex. Indien där jag kommer ifrån. Orättvisorna börjar ibland redan innan födseln, då föräldrar tar tester för att ta reda på om det är en flicka då dom kan göra det möjligt att välja bort en flicka genom abort.

Kulturella värderingar och traditioner tror jag är de främsta anledningarna till att kvinnor behandlas sämre än män. Vissa familjer tycker att flickor kostar för mycket, och att man i slutändan inte får något tillbaka. Många kvinnor i Indien gifts bort och föräldrar vill inte spendera pengar, tid och kraft på dom eftersom kvinnan lämnar sin ”barndomsfamilj” och kan då inte bidra med något till dom längre. För en fattig familj utgör detta pris för att gifta bort dottern en enorm finansiell börda som ofta utplånar dess hela sparkapital. Min familj har aldrig haft problem med ekonomin, och därför var det inga problem för mina föräldrar att ta hand om mig. Indien är ett av länderna med störst obalans mellan könen.

Enligt Unicef går det 927 flickor på 1000 pojkar, obalansen märks ännu tydligare i de rikare provinser och delstater där det knappt finns flickor bland barnen. Läkaren och folkhälsoexperten Anand Krishnan säger att det föds ungefär 841 flickor på 1000 pojkar. Alla siffror varierar, så man vet inte riktigt vem man ska tro på. Enligt Unicef saknas det ungefär 200 miljoner kvinnor och flickor i världen på grund av könsselektiva aborter och flickor som dödas efter födseln. Vissa tror att siffran är mindre men alla är överens om att antalet ökar.

Enligt en attitydundersökning som publicerades av den medicinska tidskriften The Lancet sa ungdomar i regionerna Salem och Madurai i Indien såhär:

• Kvinnor ska vara beroende av män
• Kvinnor ska alltid vara underordnande män
• Kvinnor är redskap för reproduktion
• Kvinnor är mannens ägodel
• Kvinnors arbete är värdelöst
• Kvinnor ska inte föra familjenamnet vidare

Så när ultraljudsundersökningar blev möjliga i Indien på 1970-talet ökade antalet aborter extremt. Den indiska regeringen förbjöd därför ultraljudsundersökningar år 1881, med undantag om det fanns någon särskild risk för t.ex. missbildningar. Detta öppnade en kommersiell marknad med enorm omfattning som marknadsförde sig med slogans som ”betala 500 rupier nu, spara 50 000 rupier senare”. Det vill säga,  att  abortera flickfostret nu och spara dowryn (priset för att gifta bort sin dotter). Indiska bönder med låg inkomst är till och med beredda att ta ut lån med 25% ränta för att ha råd med ett ultraljudstest. Aborter på vissa ställen är extremt orenliga och utförs av personer utan utbildning. Detta leder till att hela 13% av mödradödligheten  i världen beror på orenliga och osäkra aborter.

Rapporter från olika håll i världen visar att fler flickor än pojkar är undernärda. Detta beror på att pojkar prioriteras i första hand om det är dåligt med mat. Flickor har ett kaloriintag på 14% mindre än pojkar i åldern 0-4 år. Näringsbrist leder till hälsoproblem som problem med matsmältningen, felaktig bentillväxt och till och med demens.

Olika typer av våld blir tyvärr vanligare och vanligare i Indien. I gruppen flickor (15-19 år) har var fjärde utsatts för fysiskt våld någon gång och bland flickor under 20 har en av tio tvingats ha sex. Inom min religion är kvinnan underställd om man jämför med mannen. En hinduisk kvinna måste vara sin man trogen livet ut. Mannen däremot får göra lite vad han vill med andra kvinnor. I vissa familjer ses kvinnor som föremål, något man äger och kan ge bort. Om en kvinnas man dör ska även hon brännas levande med mannen vid hennes sida. Detta för att kvinnan alltid ska vara trogen sin man. Detta utförs inte lika ofta nu som det gjorde förut, men det förekommer fortfarande på landsbygden.  Detta sker endast i ortodoxa hinduiska familjer, vilket i Vasukis (min man) familj inte är.

Protester mot våldtäktskulturen i Indien och i resten av världen.

Nu kan jag tyvärr inte skriva mer idag, hoppas vi hörs snart!

/Jaya Karpoor

Källor: Unicef.se , SvD.se , sverigesradio.se , bildkälla

Hur påverkar religionen föroreningen av floden Ganges?

Hej alla ni som läser min blogg! Som ni kanske vet har jag skrivit i tidigare inlägg att mina föräldrar kommer från Punjab i Indien. Själv har jag aldrig varit i Indien och mina föräldrar har tyvärr inte berättat så mycket om Indien. Det jag ändå visste var att den heliga floden Ganges är hemskt förorenad och att det är förenat med livsfara att ens bada i floden. Trots det vet jag att miljontals människor gör just det, badar i floden. På internet kan man läsa om hur Ganges är enormt smutsig och att man nu försöker göra något åt problemet från regeringshåll.

Indien som är ett land som håller på att utvecklas från ett u-land till i-land. På www.helsingborgsdialogen.se. Kan man läsa om hur Indien har problem med vattenförsörjningen då befolkningsmängden växer samtidigt som landet industrialiseras. Enligt hemsidan uppskattar man att 70 procent av allt ytvatten i Indien är förorenat. Det är hushållsavfallet som orsakar upp till 90 procent av den totala föroreningen.

Men vilken roll spelar religionen för föroreningen av vattnet i Indien? Den heliga floden Ganges har bakterievärden som på vissa ställen ligger tjugo gånger över vad de indiska myndigheterna har satt som godtagbart. Enligt artikeln Indiens nya regering har en jättelik uppgift att sanera Ganges, publicerad på webbsiden www.epochtimes.se den 19/8- 2014, är Ganges förorenat på grund av flodens religiösa roll inom hinduismen. ”Floden är så illa förorenad att över 60 procent av befolkningen i Varanasi har blivit smittad av vattenburna sjukdomar varje år”. Miljontals människor tar ett dopp i floden varje år, samt utför andra religiösa riter vid flodstranden, vilket enligt webbsidan leder till att Ganges luktar urin, ruttnande blommor och annat avfall.

Webbsidan svenska.yle.fi kopplar också föroreningen av Ganges till religionen hinduismen. Enligt artikeln på webbsidan har 102 kroppar hittats i floden. Man tror att fattiga familjer, som inte har råd att bränna kroppar, istället har dumpat döda kroppar i Ganges. I artikeln kan man läsa att fåglar och hundar äter på de uppsvällda och ruttnande liken. I det här sammanhanget kan slutsatsen dras att religionsutövande påverkar miljöförstöringen. Även likbränning eller kremering enligt hinduisk tro sker av tradition vid Ganges stränder. Askan dumpas sedan i floden.

Ytterligare en artikel på hemsidan www.svd.se lyfter fram kremering vid Ganges som ett viktigt inslag i hinduismen. Miljöorganisationer i Indien varnar dock för att kremeringarna är ett växande hot mot både klimat och miljö. För hinduer och politiker är det här ett känsligt ämne, men premiärerminister Narendra Modi lovade att rengöra floden då han blev vald år 2014.  Frågan är om hinduerna kommer ge upp gamla traditioner för att få till stånd en förbättring av vattenkvaliteten i Ganges?

Lösningen skulle kunna vara, som artikeln Can $15m worth of toilets finally clean up the Ganges, publicerad på The Guardians hemsida, tar upp, nämligen att alla indier får tillgång till en toalett. Tidningen uppger att mer än 600 miljoner indier saknar tillgång till en toalett.  Premiärminister Modi vill att alla indier har en toalett senast år 2019. Detta skulle kunna vara ett led i att minska miljöförstöringen av Ganges. I dagsläget rinner avlopp ut i floden. Artikeln berättar också att högtalare installerats vid Ganges stränder där människor uppmanas att inte slänga offer till de hinduiska gudarna i floden.  “Save the Ganges, Save the Country”, står det på affischer vid stranden.

Avslutningsvis kan man alltså säga att religionen påverkar miljöförstöringen av Ganges floden. Religiösa riter samt likbränningar har förstört vattnet, nu vill politikerna med premierministern Modi i spetsen vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet. Jag hoppas verkligen att människor i Indien kommer att ändra sina vanor och traditioner och bli mer miljömedvetna. När nu Indien utvecklas allt mer hoppas jag verkligen att människor förstår hur viktigt det är med rent vatten.