Buddha är vår handledare

Hej allihopa! Idag hade jag tänkt prata om hur buddhismen ser på gud.
Buddhismen ”föddes” ur hinduismen. Siddharta Gautama (Buddha) föddes som hindu, därmed liknar religionerna varandra i vissa aspekter. Enligt Budddha var det meningslöst med gudar. Varför ska man be och offra till gudar när man själv har makten över sina handlingar?  Därför skapade han en ny religion utan de hinduiska gudarna, ritualerna och kastväsendet. Buddhas lära handlar om att genom att avsäga sina begär blir man fri från återfödelse (reinkarnation) och slipper leva ytterligare ett liv i begär, vilket anses som ett lidande. Till skillnad från en gud är Buddha en handledare som lär oss hur vi ska leva ett så gott liv som möjligt. Till en gud ber man, om hjälp eller förlåtelse. Men Buddha har lärt oss att det inte är nödvändigt eftersom vi styr över oss själva. Detta kallas karma, konsekvenserna av goda och dåliga handlingar.

Religioner påverkar varandra. Därför påverkas också synen på Gud i buddhismen. Kristendomen är ett exempel på en teistisk religion (en religion med en eller flera gudar). Idag är kristendomen världens största och som du kan se på bilderna nedan har den många fler anhängare än buddhismen.

(Bild hämtad från so-rummet.se)

(Bild hämtad från so-rummet.se )

Min svenska vän läste en artikel i SvD om att kristendomen blir allt större här i Kina. I artikeln stod det att Kina är den mest växande delen av kristenheten och att det uppskattades finnas mellan 37 och 150 miljoner kristna i Kina, siffrorna var oklara. Den är daterad 31 December 2010, så siffrorna har antagligen ökat sedan dess. Det fick mig att undra – varför blir fler och fler kineser kristna? Först av allt tror jag att urbanisering har stor inverkan på detta. Folk kommer till staden där jobben finns. Men i storstäder finns också de flesta kristna församlingarna som sprider sina ord till en så stor folkmängd som möjligt. I och med detta får de många anhängare och antalet kristna stiger. I Kina idag tar man in mycket inspiration från kulturen i västvärlden och det kanske har gått så långt att vissa konverterar till kristendomen som är en stor religion i västvärlden. Kristendomen kan också ses som en stabil religion med konkreta regler i ett kinesiskt samhälle där allt utvecklas snabbt och oförutsägbart.

Detta innebär att tron på Gud finns runt omkring oss överallt. I och med detta påverkas vi och dras in i tron på Gud, kanske till och med utan att veta det själva. Vissa kanske går med i den kristna rörelsen för att passa in i det moderna samhället. Så det kan alltså också bero på grupptryck. Men det finns fortfarande en konservativ folksamling i Kina som håller fast vid traditioner, som min familj. Mina föräldrar tycker att den stigande kristenheten bidrar till att den kinesiska kulturen börjar svikta. De menar att kristendomen är som en protest mot det despotiska styret i Kina, eftersom religionen härstammar från västvärlden.

Här kan du läsa mer om den växande kristenheten i Kina:
http://inbeijing.se

Det var allt för mig nu, tack för att du läste!
/Lian Xiao

 

 

 

 

Finns gud?

Många kanske undrar vad vi inom buddhismen tror och tycker om gudar? Inom buddhismen finns det ingen speciell ”gud” som man behöver offra gåvor och be till varje dag. Det enda som är större än människan som buddhister tror på är Buddha, den upplyste. Enligt Buddha är böner, offer och tro inget viktigt alls, helt meningslöst egentligen. Det är vi människor som har egen makt över våra liv och våra handlingar i livet.

Om man är buddhist så lever man efter Buddhas lära som handlar om hur vi som människor ska leva för att slippa återfödas i nytt liv med olika sorters begär som vi inom buddhismen anser vara ¨lidande¨. Någonting som dom flesta turisterna här i Kambodja frågar mig är hur man ska göra för att kunna befria sig själv ifrån detta kretslopp av evig återfödelse. Och vad man ska göra för att slippa bli återfödd är att avsäga alla olika begär som vi människor har.

Jag gillar att min religion inte har någon speciell gud. Jag hade tyckt att det var väldigt jobbigt att behöva be varje dag som t.e.x inom islam. Jag tycker också att det är bra med min religion att det är vi människor har makt över oss själva och jag tror det lär oss att om man har problem i livet måste man göra något åt det själv och inte förlita sig på att om man ber varje dag så kommer det bli bättre.

Jag är glad över att Buddha eller så som han hette innan, Siddharta Gautama bestämde sig för att lämna sin kungliga familj och livsstil. För om han inte hade gjort det hade buddhismen inte funnits idag utan bara hinduismen eftersom Buddha var hindu och levde i Indien. Jag hade aldrig orkat med att be till flera gudar, eftersom hinduismen är en polyteistisk religion. Desutom tycker jag det är väldigt dåligt med kastsystemet dom har inom hinduismen. Alla människor ska vara lika värda tycker jag.

Finns gud?

Fler och fler börjar tappa tron om gud, det kan bero på olika faktorer. På grund av industrialiseringen har man kommit långt ifrån dem små kompakta, religiösa byarna. All ny teknik och forskning har även haft en påverkan på folks syn om Gud. Man har kunnat hitta hur allt levande bildades, och då inte genom gud, det har bland annat fått folk att tvivla på deras tro.

Vissa religioner har ingen Gud alls, jag är ju buddhist och vi har ingen Gud, vi har istället Buddha. Och enligt honom så är bön, offer och tro på gudar meningslöst, han menar att människorna själva har makten över sina handlingar och sitt liv. Det är kanske därför dagens nya samhälle och nya teknik har påverkat hur folk ser på Gud, man har kunnat styra över sitt eget liv och handlingar, då har man förstått att man själv även bestämmer över sin egen framtid, sånt har gjort att man kommit ifrån tron på Gud.

I de små byarna som jag nämnde innan, så visste man inte så mycket om världen allmänt, man hade bara gud att tro på eftersom det var det man fick höra av sina föräldrar och det var även det enda sättet människor och jorden bildades för dem.

Min flickvän är ju katolik, och inom kristendomen tror alla på samma gud, det enda som skiljer de olika kyrkorna åt är deras ritualer. Kristendomen, Judendomen och Islam, alla de 3 religioner tror på en och samma Gud. Judendomen räknas som en av de äldsta religionerna i världen (det finns idag ungefär 18-20 miljoner judar) deras grundare/profet var Mose, sedan föddes ett judiskt barn, vid namnet Jesus, profeten för kristendomen, som idag betraktas som världens största religion, ungefär en tredjedel av världens population är kristen. Världens näst största religion är Islam, deras sista och största profet är Mohammed, men han ses inte som religionens grundare.

Min flickvän är ju då troende, men det är inte jag, vi har ingen gud och det har vi diskuterat om en hel del. Det finns både skillnader och likheter mellan Jesus och Buddha. Hon har berättat ganska mycket för mig, allt började när ängeln Gabriel besökte en ung israelitisk kvinna vid namn Maria, den ängeln förkunnade att hon skulle föda Guds son, genom en befruktning av den heliga anden (som är den tredje personen i treenigheten) alltså en jungfrufödelse. Han var en mycket betydelsefull profet och för dem kristna som tillämpade treenigheten så sågs Jesus som en gud. För mig var det där svårt att tro på, jag berättade då om Buddha och min syn om gudar. Buddha är en ”titel” som betyder upplyst, Buddhas uppgift var att vägleda Buddhister ut ur återfödelsen (samsara), att uppnå nirvana. För att uppnå det behövde man ha bra karma, det fick man genom goda gärningar, det är en liknelse till vad Jesus ville förmedla. Jesus älskade alla människor och ville att alla skulle älska varandra. I bibeln kan man läsa om dem 10 budorden, 10 ”regler” man behövde följa för att vara en god och troende kristen och begå goda gärningar, som i buddhismen då man måste begå goda gärningar för att få bra karma. Jesus var nedsänd av Gud för att sprida kärlek och låta människorna försonas med sina synder, hans lära grundades på kärlek och förlåtelse. Medans Buddhas lära gick ut på att förstå livets mening, begå goda gärningar och befrias från samsara genom att uppnå nirvana.

Det är två helt olika religioner med två olika budskap och historier, men ändå lite lika på något sätt, vi kommer väldigt bra överens, det spelar ingen roll att hon tror på gud men inte jag. Till slut är vi alla människor och vi tror på vad vi vill.

Den kristna mannen

Lagom till troligtvis mitt sistas inlägg  så kom det en man från Sverige till vårt tempel. Han var kristen och hette Max Öberg, och jag som inte visste mycket om han eller kristendomen måste nog varit den mest klängiga och mest nyfikna personen någonsin. För jag ville inte missa en sekund där jag kunde få veta om saker som pågick utanför vår lilla bubbla vi lever i. Jag hade hört en massa saker om en person som kallades Gud och frågade ju såklart honom vem den här personen var.

” Gud är olika från person till person. För vissa är det en person som vakar över en från molnen. Men för mig så är Gud ingen person utan något helt annat. Gud finns i mitt hjärta liksom alla andra som jag håller kära. Gud är även en känsla av lycka, kärlek och gemenskap. Så kortfattat är Gud allt bra som finns i hela världen. Vilket gör att Gud är den som lyser upp min väg när jag är i den mörkaste natten och som hjälper mig i mina svåraste stunder och gör livet underbart”

Häpnad börjar jag tänka att det inte är så olikt hur jag själv tänker. Jag tror på en inre styrka, jag får en känsla av glädje när jag gör gott för andra och mycket mer. Det är som om vi tänker på nästan samma sätt fast kallar det för olika saker. Men en sak vet jag att vi inte tänker likadant om, och det är döden. Jag tror att man återföds som en ny person när man dör tills man uppnår nirvana och bryter livscykeln, men  de äldre har sagt att livet tar slut om man dör som kristen att det inte finns något mer. Vilket inte låter så kul så jag frågar varför de inte tror på återfödelse. Då berättade han om himlen där det inte fans något lidande och allt är helt perfekt. Han trodde på detta eftersom han ville att alla som stod nära till honom och gått bort inte bara skulle vara borta för alltid. Utan att det fanns ett ställe där de fortfarande var och vakade över honom. Och enligt honom så var det i hans hjärta där de kunde precis som gud hjälpa honom när han har det svårt. Än en gång så låter detta väldigt bekant för mig med det där att komma någonstans utan lidandet. Det är som att uppnå nirvana ungefär.

Men meningen med livet är ändå det viktigaste som finns för mig eftersom det är att uppnå nirvana och det är det jag vill mest av allt även fast jag är tio år gammal. Detta eftersom ändå som tio år gammal så har jag upplevt mycket lidande och jag vill slippa lidandet i världen. Så för att uppnå nirvana så måste jag få bra karma och jag måste följa de fem enkla moralreglerna och den åttafaldiga vägen, genom att följa dessa regler och göra goda saker så hoppas jag uppnå mitt mål. Nyfiken som jag är så frågar jag såklart vad meningen med livet är för Max.

”Meningen med livet för mig är att leva ett bra liv. Men vad är ett bra liv egentligen? Enligt mig så är det att göra som jag själv vill och inte låta någon sätta gränser för mig. Dessutom vill jag vara en god människa och tror att gott kommer från gott vilket betyder att man ska vara en bra medmänniska eftersom då kommer de behandla dig lika bra tillbaka. Så det är meningen med livet för mig” svarade han lika glatt som han svarat på alla mina frågor hittills.

Jag har nu kommit till insikt att mitt tänkande inom buddhismen är väldigt likt Max tänkande inom kristendomen. Detta betyder att mitt tänkande kanske är likt personer i andra religioner och därför tycker jag att man inte bör dra alla över en kam som många har gjort med muslimerna på sistone. Detta har hänt eftersom en väldigt liten del av de som utövar religionen är med i olika terroristgrupper som t.ex. IS.  Detta betyder inte att alla är tänker som de och man borde lära känna individen innan man dömer dem efter religionen.

Detta var troligen mitt sista inlägg och jag vill därför tacka för mig och önska ett fortsatt trevligt liv för alla som läst mina inlägg

/Li Qiang

Finns gud?

Jag har många gånger undrat över varför det finns så många olika religioner. Varför tror inte alla så som vi om vi buddhister nu följer den rätta vägen och gör de rätta handlingarna? Therevada-buddhismen har funnits i Kambodja sedan 1300-talet och är en viktig del av kultur och traditioner. I skolan får vi lära oss om de olika religionerna, men ”det är vår, therevada-buddhismen som stämmer” brukar de äldre personerna i byn säga. Vad är det egentligen som gör att vi buddhister tror så som vi gör och inte så som t. ex kristna?

Vissa människor tror att Buddha är en gud för buddhisterna, men det är fel. Buddha är en person vi ser upp till och vill följa efter. Buddha betyder upplyst, den som uppnått nirvana. Vi buddhister vill uppnå nirvana för att slutföra reinkarnationen. Den som uppnår nirvana blir en buddha. Den buddhan som vi följer och är buddhan Siddharta Gautama. Orsaken till att man namnger honom buddha är just för att han är den upplyste som uppnått nirvana.

Så varför är inte Buddha vår gud om vi tror följer och studerar hans lära och gärningar? ”Ni ber till honom som till en gud, hur kan då Buddha inte vara er gud?” är en fråga jag fick av min kompis som är kristen. Svaret är enkelt men har sina lite mer komplexa förklaringar; nej. Vi tror varken på någon gud eller hans existens. Precis som dagens många sociologer och som Buddha menade om GUD, är att det är människornas förklaring för trygghet och rädsla. Människor finner sig i lidande som hunger sjukdomar, fattigdom och krig och de naturliga fenomenen som åska naturkatastrofer och vilda djur. Efter att man inte funnit någon trygghet och förklaringar började människor skapa bilden av gud. Den högsta över allt och alla, och som hade givmildhet för människor och som var mycket klok. Till honom gav människorna all vördnad för att få det bra tillbaka. Men Buddha har till oss, genom sin lära sagt att vi ska överkomma vår rädsla genom att förstå saker och ting och acceptera dem hur de är.

En andra anledning till varför Buddha  inte trodde på gud var för att det inte fanns och fortfarande inte finns något bevis för hans existens och idén om honom. Det finns ett stort antal religioner och alla har sina egna uppfattningar om hur deras gud är och vad den gör. Anhängarna för de olika religionerna hävdar även att det är deras gud som är ”den rätta”. Så hur ska man då tänka om allas religioners gudar är ”den rätta”? Det är här som Buddha ifrågasatte fenomenet om gud och nekade hans existens genom att istället följa de vetenskapliga förklaringarna och den inre mentala styrkan.

En tredje anledning till varför Buddha inte trodde på gud är att han med sin teori och lära bevisade att gud inte behövs. Vissa menar att gud och tron på honom är till hjälp för att förklara den nog mest komplicerade och svåraste sakerna att hitta förklaringar till; existensen av universum och allt i den. Vi har idag med hjälp av naturvetenskap fått en väldigt stor inblick och vetskap om hur allt kom till. Vi behöver inte längre förklaringar för vad som hände med hjälp av olika myter och de som tror på gud menar att han är till hjälp eftersom människan är för svag.

Ibland brukar jag tänka vad hände egentligen när universum skapades. Om det nu inte var en gud, vad hände då? Det finns ju vetenskap med bevis vad som kunde hänt, men det känns fortfarande som en svårlöst och ännu inte löst fråga som hänger över oss. Även inom buddhismen finns det myter om bland annat världens skapelse och om Buddhas födelse som man kan tolka på olika sätt. På samma sätt tror jag att människor tolkar om gud existerar eller inte.

Precis som jag skrivit innan avvisade Buddha, Siddharta Gautama teorin om gud och därför tror vi buddhister inte heller att han finns. Hans lära om att uppnå nirvana genom att följa den åttafaldiga vägen är den enda vägen ut från lidandet. Vi har därför ingen gud.

Finns Gud?

En fråga som jag brukar tänka på ibland är tanken på om det finns en gud?  Saken är den att det finns inget riktigt svar på den här frågan. Olika personer ser gud/gudarna på olika sätt. Vi buddhismen har inte en gud men det uppkommer ändå gudar i berättelser. Ett exempel är berättelsen om Siddhartha och mangoträdet. Då spenderar Siddhartha flera dagar uppe i himmelen med massa gudar. Sedan finns det också olika buddhister som ser Siddhartha som en gud.

Siddhartha pratade om att man inte skulle behöva offra, be eller tro på någon gud. För att det var en själv som valde hur sitt liv skulle spelas ut. Man kan se att i andra religioner så finns det levnads regler som den religionens gud har bestämt men som ändå inte följs av en del av den religionens följare. Ett bra exempel är tatueringar inom juden, kristendomen och Islam. Enligt Leviticus 19:28 står det att man inte ska tatuera sig men ändå finns det i alla fall många kristna som har tatueringar. Detta är ett exempel på vad Saddhartha menade med att man själv ska få välja hur sitt liv är utan att bli dömd av en gud.

Min egna ”gud”?

Även om jag är buddhism har jag som en egen ”gud”. Man kanske inte skulle kalla det som en gud men det är någon som jag kan prata med och berätta saker utan att den kan döma mig. Denna ”gud” säger inget till mig och ger mig inte några regler. Jag har bara denna ”gud” för att känna mig trygg. För att tänka på att det finns någon som bryr sig om mig. Det ger mig en trygghet.