Hej!
Igår var jag på begravning i en svensk, kristen kyrka. Det var en mycket fin begravning, en jordbegravning. Jag har förstått att jordbegravningar blir allt mer ovanligt i Sverige. De flesta kremeras.
I Kina kommer det antagligen bli omöjligt att få en jordbegravning i framtiden. Redan nu är läget kritiskt i vissa provinser. I Henan – som har över 100 miljoner invånare inklämda på bara ett par procent av Kinas totala landyta – skapade myndigheterna stor kontrovers då man i oktober 2012 förstörde miljontals gravar för att frigöra jordbruksland. Myndigheternas åtgärder för att minska pressen på gravplatser, innefattar utbetalningar på 2000 kronor till invånare i Shanghai som väljer kremering och att sprida ut askan över Hangzhoubukten, istället för en traditionell begravning.
Kinas snabba ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har visserligen bidragit till att miljoner människor slipper leva i djup fattigdom, men kommunistpartiet som styr Kina skyr inga medel för att behålla makten och säkra den ekonomiska utvecklingen. I september 2013 såldes exempelvis en bit land i Shanghai för cirka 20 miljarder kronor, vilket motsvarade 40 000 kronor per kvadratmeter. Den starka ekonomiska tillväxten i landet har lett till att skillnaden i levnadsstandard mellan rik och fattig samt stad och landsbygd har ökat. Samtidigt blir medelklassen större och större och allt fler har möjlighet att konsumera.
Kommunistpartiet har styrt Kina i över sextio år och efter Maos död 1976 drevs marknadsekonomiska reformer igenom vilket blev startskottet för en rekordsnabb utveckling. Den privatägda industrisektorn har expanderat under de senaste två årtiondena medan de statliga företagens andel av produktionen har minskat. Från mitten av 90-talet har Kina definitivt slagit in på den kapitalistiska vägen. Men kapitalismen lever och frodas i det moderna Kina inom de ramar som kommunistpartiet sätter upp.
År 2000 införde regeringen ett nationellt skolmjölksprogram som stöd till bättre elevnutrition och för att utveckla Kinas mejeriindustri. Efter ett decennium omfattade programmet mer än 8 miljoner studenter i slutet av 2011. Och tack vare NIPRCES, ett program för att förbättra nutrition bland grundskoleelever på landsbygden som sjösattes 2012 så mer än fördubblades skolmjölksprogrammets täckning under de följande åren. Idag får nästan 20 miljoner kinesiska elever mjölk i skolan varje dag. Enligt Världskoll är andelen barn som går i grundskolan i Kina 99% bland båda flickor och pojkar. Vi får hoppas att skolmjölksprogrammet fortsätter så att slutligen alla grundskolebarn i Kina får mjölk i skolan varje dag.
Kina är en totalitär stat och är inte emot de mänskliga rättigheterna, de har dock en annan fokus än många västländer. Medan väst fokuserar på politiska och demokratiska rättigheter så har Kina fokuserat mer på sociala och ekonomiska rättigheter. Det tillåts inte att man kritiserar regeringens politik utan detta kan leda till dödsstraff. Idag är 46 brott belagda med dödsstraff en reducering i jämförelse med året innan då 55 brott var belagda med dödsstraff. Myndigheterna övervakar internet, massmedia och universiteten. Kina ökar sitt samarbete med företag som sysslar med övervakning på internet och har antagit en ny lag om censur. Västländer kritiserar ofta Kina för att inte respektera de mänskliga rättigheterna och informationsfrihet, men samtidigt exporterar västerländska företag teknik som används för att övervaka och kartlägga nätaktivister som kämpar för frihet i Kina. Reportrar utan gränser beskriver i en rapport hur fem företag från Europa och USA gör att odemokratiska regimer kan kapa datorer och komma över bevis som leder till hårda straff.
Enligt Kinas författning råder religionsfrihet i Kina, och statens tidigare ”rätt att propagera för ateism” är borttagen. Dock måste man vara ateist för att bli medlem i kommunistpartiet. I Kina är 18,2% Buddhister, 5,1% Kristna, 1,8% Muslimer, 21,9% Folkreligioner, 0, 1% Hinduer, 0,1%Judar, 0.7 % Andra, 52,2% Oidentifierade (siffrorna är från Globalis 2010).
Enligt Amnestys årsrapport drevs en kampanj för att riva kyrkor och ta ner kors i Zhejiang-provinsen under åren 2013 -2015. Enligt internationella mediauppgifter har mer än 1 200 kors rivits ner under kampanjen vilket lett till en våg av protester. I juli 2015 antog provinsregeringen i Zhejiang en bestämmelse som angav storleksbegränsningar på föremål som fästs på hustak; de fick inte överstiga en tiondel av byggnadens totala storlek. Många betraktade bestämmelsen som ett sätt att legitimera nedtagningen av kors.
D en 1 januari 2016 implementerades ”verkställande av bestämmelser avseende religiösa angelägenheter” i regionen Xinjiang. I denna region bor många uigurer som är ett muslimskt centralasiatiskt turkfolk och som har varit utsatt för omfattande diskriminering i flera år. Det föregivna syftet var att mer noggrant kontrollera onlinekommunikation, och ta hårdare tag mot religionens roll i ”äktenskap, begravningar, kultur, konst och sport”. I praktiken skärpte det ytterligare de restriktioner som uigurerna levde under. Samma månad blev det olagligt att bära burka i regionens huvudstad Urumqi.
Kina har den snabbaste ekonomiska utvecklingen i världen vilken lett till höga markpriser, storstäder med världens mest förorenade luft och utsläpp från industrin har lett till knapphet på vatten i vissa regioner. Många av problemen som den ekonomiska utvecklingen förorsakat kan lösas med nya tekniker. Kina är dessutom världen mest befolkade land med drygt 1,3 miljarder invånare och varje år dör 9 miljoner människor som bör få en hedervärd begravning oavsett religionstillhörighet. Regeringen har skyldighet att se till att alla människor i Kina får en hedervärd begravning. Detta är ingen omöjlighet, men det kanske inte blir en jordbegravning. En hedervärd begravning är en mänsklig rättighet.
Källorna jag använde var:
Landguiden
Reportrarutangränser
Amnesty
Globalis
Världskoll
InBeiying.se
TetraPak.com